Information, Tankar

Kroppsideal, min ”mat-historia” och att leva i samklang med sin menscykel

Kroppsideal – det har vi hört förut

Alla har vi något förhållande till mat. Det tar ofta en hel del energi, vilket är ironiskt. Mat som ska ge energi, bokstavligen.

Av egen erfarenhet (alltså inget jag kan bevisa vetenskapligt) så har många kvinnor ett negativt förhållande till mat. Det börjar påverka fler och fler män också, vilket inte är så konstigt såsom det kroppsliga idealet framställs i media. Det är något som absolut måste förändras. Den här videon av Jean Kilbourne belyser problemet (för kvinnor):

Att ständigt bli inpackad i en passande förpackning är inget nytt dilemma direkt. Jag har läst om det så ofta att jag blir trött av att skriva det själv. MEN, för att nå förändring så är det bara igen som gäller. Och återigen. Tro på att normen går att förändra! Det gör jag. Därför måste jag börja med mig själv.

Min ”mat-histora”

Jag hade turen att inte bry mig om vad jag åt förrän efter gymnasiet. Med det menar jag att mat var något jag åt och njöt av. Om jag inte njöt så var det mat jag var tvungen att äta i bamba (skolmatsalen) fastän det inte var gott. Inget större problem. Visst brydde jag mig om min form, men jag hade andra saker som var viktigare än vad jag åt. Jag har aldrig varit intresserad av matlagning ska nämnas.

Komplex: mina lår. Det har hängt i sig sedan jag var 11 år. Skriver detta för att alla har komplex och det är lika bra att vara helt ärlig. Men ändå, inget komplicerat förhållande till mat, ännu…

Sedan började jag universitet och ett långt förhållande tog slut. Någonstans där fick smak för träning, vilket var bra. Från att träna två gånger i veckan började jag träna fem gånger. Det är en stor förändring på ett år (lite beroende kanske…). Utöver det började jag räkna viktväktarpoäng, kalorier och allt annat som man kunde läsa om mat. Jag kunde allt man skulle äta, och inte, när, och till vilken sorts träning.

Jag lade enormt mycket tid på mat, men som tur var så gick det inte så långt som anorexi eller bulimi. Det var inte långt ifrån dock.

Jag tror att det inte blev allvarligare då jag var så pass gammal men någon slags tränings-mat-fixering var det definitivt.

På vägen till ett givande förhållande till mat

Detta höll på i ca 7 år… Jag vägde allt från 54 kg till 64 kg. När jag hade testat den 4:e dieten så gick luften ur. Jag blev förbannad. Med hela min kropp och mitt hjärta så sade jag BASTA! Nu räcker det. Jag lovade mig själv att aldrig gå på någon bantningsdiet i hela mitt liv igen. Det kändes skönt, befriande och så innerligt rätt.

Efter det beslutet har jag legat ganska stabil i vikt och tränar regelbundet. Vad som skiljer åt är att jag äter precis det jag har lust med, när jag har lust med det. Jag tränar på nästan samma sätt. Okej då, jag ”tvingar” mig själv lite med träning för att jag mår så bra efteråt och den känslan vinner. Skönt och balanserat, utan fixering på mat.

När jag startade bloggen så funderade jag på om jag skulle ha en flik om mat. Men mat är inte min passion. Det kanske kan bli det, vem vet men inte nu. Dessutom tycker jag att det är tillräckligt med gröna smoothies recept på internet… 

Jag har på senare år lagt till en dålig vana att äta kakor, glass eller choklad varje dag. Och då överdriver jag inte. Det har verkligen varit varje dag. Och med det anländer vi till nutid. :)

Ät i samklang med din menscykel!

Jag köpte boken Woman Code för några veckor sedan efter att ha sett Alisa’s TED talk:

Det handlar om att äta i enlighet med sin menscykel. Att äta för mitt hormonsystem tilltalar mig. Det handlar om att min kropp ska fungera optimalt och inte se ut på ett speciellt sätt. Dessutom hade Alisa Vitti massa roliga exempel på hur man kunde leva ”in tune” med sin kropp, ett cykliskt tänkande. Hon gav också exempel på vad för symptom som kunde förbättras med hjälp av hennes koncept; PMS (viktuppgång, acne, huvudvärk och humörssvängningar, ingen eller minskad sexlust, svårt att bli gravid etc.

Jag har snart läst hela boken och gjort en fyra dagar ”cleanse” som slutade i söndags. Man får äta det mesta förutom gluten, mjölk och socker.

Endast fyra dagar var inte svårt att följa. Det var skönt faktiskt. Det som jag fick kämpa med var frukosten. Man skulle äta fruktsallad med ca 2 dl pressad citronjos. Inte något min mage var särskilt lycklig över på morgonen. Det var ett visst forcerande över frukostrutinen ska erkänna,  men luncherna var jättegoda och till middag bjöds det på soppa. Jag blev så imponerad av att jag kunde laga mat, t.o.m. fisk fick jag till, så nu är jag grymt peppad och VILL fortsätta. Det där VILL’et är väldigt viktigt. Att jag inte tycker att jag borde utan att jag verkligen vill. Jag känner mig starkare och jag är nyfiken på vad som händer om jag fortsätter. Kan jag bli piggare? få mer energi? Jag tror det.

Nu är jag i den första fasen av min menscykel (the follicular phase) och i boken får man rekommenderat vad man ska äta. Det är kul och jag känner mig inte begränsad. Jag upptäcker också massa nya ingredienser som jag inte brukar äta, såsom hampa proteinpulver, chlorella tabletter och psylliumfrön t.ex.

woman codeNu gör jag reklam för Woman Code men, tänk dig själv – att äta utefter sin egen cykel. Att skapa ett förhållande med din kropp som inte bygger på utseende men på funktion. Mycket hälsosammare och mer befriande. Vi skapar hälsa inifrån och ut.

Jag önskar dig detsamma – Må ditt endokrina hormonsystem få blomstra! ;)

Som avslut så finns det en rolig och fin ed i boken; ”The Ovary Oath”. Här är ett urdrag ur den:

”…I believe in the power of my cycle and hormones and know that they need to be cared for, supported, and nurtured…

I promise to use my body and health as a platform for creating an extraordinary life in which I’m living my purpose in the world.”

1 reaktion på ”Kroppsideal, min ”mat-historia” och att leva i samklang med sin menscykel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *