Inspiration, Tankar, Vackert

Le premier jour de reste de ma vie – Första dagen på resten av mitt liv

once-you-make-peace-with-yourself_sm

Fredagen den 26 oktober 2012 var jag ute på promenad med Keya och tänkte på ”Le premier jour de reste de ta vie”. Det är titeln på en vacker fransk film jag såg i Strasbourg. Den etsade sig fast i minnet och på den där promenaden var det något som fick mig att tänka på den. 

När jag kom tillbaka så slog jag upp en gammal dagbok jag ville fortsätta skriva i. Vad står på sidan jag slår upp, jo – Le premier jour de reste de ma vie – Första dagen på resten av mitt liv. Citatet handlade då om att starta på nytt i min strävan att gå ner i vikt. Det var 2008.

Denna oktoberdag handlade det inte om att gå ner i vikt. Jag ville bara må bra. Få tillbaka tron på livet igen. Jag hade inte sovit normalt på ca 2 veckor och var tvungen att ta sömntabletter för att veta att jag åtminstone sov lite grann. De hjälpte en del. Sov lite, vaknade, somnade om. Massa ångest! Tankar som ”tänk om det aldrig går över”, ”vad är det för fel på mig?”, ”hur länge står de ut med mig när jag är såhär?”, ”vad ska jag göra för att det ska gå över???” ”Jag är 30 år, jag är vuxen nu och ska kunna ta  hand om mig själv…” stormade runt, runt.  

Detta virrvarr av tankar, känslor, ångest, depression var det jobbigaste jag har genomgått i hela mitt liv. En till tanke som kom då och även nu när jag skriver är ”men tänk alla som har det värre”. Så får man dåligt samvete också… Nä, den tanken kan hjälpa för att få perspektiv på sina mindre problem, men när man verkligen mår kasst så blir det bara värre. 

Efter ca tre månader så hade jag börjat sova normalt igen. Jag kan inte säga att det var något speciellt som gjorde att det vände. Kanske var det Albin som sade att det fick vara nog med min ”fas” (där jag i min tur blev arg och sade en del dumma saker… kändes skönt att få vara lite utåtagerande), kanske var det samtalen hos psykologen. Jag började yoga regelbundet under denna period och det hjälpte säkert också till.

En dag skrev jag upp två mål. Jag behövde något att jobba mot i framtiden och gav det en tidsperiod på ett år.

Mål 1. Att få jobb på Göteborgs Universitet.

Mål 2. Bli gruppträningsinstruktör. Sedan skrev jag ”och så småningom yogainstruktör om jag fortfarande vill det då… :)).

Jag jobbade i receptionen på SATS då och fick turen att bli erbjuden yogalärarutbildningen efter bara 2 månader! Det behövdes yogalärare och jag ville gå! Tack Anna Stenbäck! :) Det var timing och ibland sker saker i precis rätt tid.

Här sitter jag idag och läser mina gamla dagböcker när jag återigen stannar vid citatet ”Le premier jour de reste de ma vie”. Det fick mig att gråta lite. Jag har fortfarande klumpen i halsen. För även om det fortfarande gör ont i mig av hur dåligt jag mådde, så var det verkligen första dagen på resten av mitt liv. Jag kunde inte se eller känna det då även om jag ville tro på det. Idag känns det i hela kroppen!

Jag är nu anställd på GU och framförallt är jag en passionerad yogalärare med en helt ny värld som öppnats inför mig.

Kanske var det något undermedvetet som ledde mig till dagboken efter promenaden eller så var det slump, ödet, intuition. Vad det än var så betydde det mycket för mig.

Ur den mörka geggiga gyttjan växer lotusblomman upp. <3 Kom ihåg det Janna och du som läser detta och kanske inte känner dig på topp. Det går upp och ned. Det finns en mening även om du inte ser den nu. Fly inte, våga möta hela dig.

lotus-flower-hd-wallpapers-beautiful-desktop-background-photographs-widescreen-lotus-flower-hd-wallpapers-beautiful-desktop-background-

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *