Etikettarkiv: livet

Att älska sig själv – villkorslöst

i-fell-in-love-with-the-world-in-you-soul-quote

Kan du älska dig dig själv även när du inte tycker du är ”värd” det? Även när du betett dig fegt, dåligt, avundsjukt, svartsjukt? 

Är din kärlek utan villkor?


Villkorslös kärlek

Den finns i varje andetag.
I hjärtat som slår.
I blodet som forsar runt i kroppen.
in och ut. runt. runt.
I ögonen som blinkar.

Släpp kontrollen och
luta dig in i din egen kropp.

Det är din gåva.
Din människa.
Din kropp.

Villkorslös kärlek.

2016 – Vi är redo!

12642610_10154496285790656_8230113724122135953_nVi är redo att följa hjärtat!
Som Kajsa Ingemarsson skriver i sin bok ”Hjärtats väg”:

”Att vandra längs hjärtats väg är att ge sig ut på okända stigar ledd av längtan, och av den röst som gång på gång kallar dig till medvetenhet. Varenda cell i din kropp är redo för detta. Du existerar av denna enda anledning; att utforska den villkorslösa kärleken i mänsklig form. I samma ögonblick du väljer att släppa taget om ditt motstånd, startar den mest magiska, fantastiska och underbara resa du någonsin kunnat föreställa dig.”

2016 har börjat av en känsla av att leva men inte inifrån. Det har hänt så mycket ”utanför” så att jag inte hunnit sjunka in i hjärtat, lyssna, smälta, känna, bara vara. Först nu i helgen fick jag egentid. Orden har börjat ta form.

Att möta alla livets händelser med öppet hjärta, inte isolera eller distansera sig själv, det är inte lätt!

Men vem har sagt att det ska vara lätt? Vi lär oss med uppväxten att passa in – de sociala och kulturella ”reglerna” – för att sedan märka att hjärtat inte vill passa in. Vi vill kunna vara de unika, hela människor vi var födda till. Med brustet hjärta reser vi oss upp, om och om igen. Vi är fortfarande här, vi lever. Nu är det dags att våga skina, precis som vi är! 

Detta året önskar jag att vi tillsammans lyfter och stöttar varandra. Släpper på rädslor om att vi inte är tillräckliga, på jämförelse, konkurrens och avundsjuka. Jag pratar lika mycket till mig själv som till er!

Ha vänner nära som ser ditt hjärta och som håller dig till svars när du inte är närvarande. Inte på ett hårt sätt utan en vän som mjukt kan vägleda dig tillbaka in. Som en vargflock tar vi hand om varandra, litar på vår intuition och ylar under månen!

Stora kramar och ett stort TACK för att du läser! DU är en del av mitt hjärta genom att du följer min yoga och livsresa. Det är fint att få dela med dig. ❤

Le premier jour de reste de ma vie – Första dagen på resten av mitt liv

once-you-make-peace-with-yourself_sm

Fredagen den 26 oktober 2012 var jag ute på promenad med Keya och tänkte på ”Le premier jour de reste de ta vie”. Det är titeln på en vacker fransk film jag såg i Strasbourg. Den etsade sig fast i minnet och på den där promenaden var det något som fick mig att tänka på den.  Läs mer

Att famla

Den här lördagskvällen vill jag dela med mig av en bild och en text av Lena Viredius:

1456774_10203486272860136_197112697_n

”På onsdag förmiddag famlar jag lite. Det är bra”.

En vän frågade henne vad famla betyder och Lena svarade följande:

”För mej kan famla vara att snubbla lite…..söka…..försöka hitta väg att hålla sig tilll…..nosa upp ny riktning….nollställa sig från det man brukar…..hmmm. Och då famla vidare och se var man hamnar när man är i mer oskyddad zon. Kan leda till nyheter. Kan ( eventuellt ) vara värt besväret…”

Jag älskar bilden som i sig själv väcker känslor och tankar. Tillsammans med texten så blir det som en stor del livet – sökandet och ”ut-nystandet”. Ett pågående famlande. Vad väcker ordet famla hos dig?

Mellan den du är och den du vill vara

”You are always between who you are
and who you want to be”

IMG_1096Detta skrev min sambo till mig i ett mail häromdagen. Det säger inget och allt samtidigt och det tröstar mig. Det lugnar mig när jag vill förbättra mig; vara en bättre person; äta bättre; läsa mer; vara mer pysslig i hemmet, gå ut mer med Keya (hunden)…

Så när jag tänker att alla är mellan den de vill vara och den de är, så känner jag ett visst lugn men också en gemenskap. Alla är vi på väg, vi är mittemellan.

Att vilja förbättra är förstås bra, men inte så att man blir stressad. Framförallt inte så att man känner att där man är, det man gör, eller den man är just nu, inte är bra nog.

Alla känner säkert igen ”Jag är bra precis som jag är”, ”jag är tillräcklig” eller good enough som en bok av Elizabeth Gummesson heter. Jag har skrivit om det här på bloggen innan.

Varför ska det då vara så svårt att leva med, eller i denna känsla? Jo, för att hela samhället går ut på att prestera och producera. Vi vill utveckla och förbättra, utvecklas och förbättras.

whoyouareisenough-MYSTICMAMMA

Lilla nyckeln är att förändras från en kärna av omtanke till dig själv. Att tycka om och acceptera sig själv som man är, just nu. För sitt eget bästa skulle man må bättre av att träna istället för att titta på TV eller kanske sluta träna varje dag… Det är skillnad på att uppmuntra sig själv till förändring istället för att tvinga sig själv. Att säga ”kom igen nu, var inte så lat/trött/svag utan sätt igång” är inte så omtänksamt. Du kan istället säga ”jag känner mig lite lat/trött/svag just nu, vad behöver jag för att känna mig full av energi så att jag har kraft till att förändra det som jag vill förändra?”. Börja tycka om dig själv innan du försöker förändra dig. BRYT samhällsstressen och bara var den du är.

”Don’t try to be useful. Try to be yourself: that is enough, and that makes all the difference.” -Paolo Coelho